Någon frågade om återhämtningen, hur trasig blir man efter nästan 88 timmars promenad? Rent muskulärt tror jag att det beror på hur vältränad man är och jag har aldrig varit mer vältränad än just inför årets Fotrally.
Precis som det brukar vara efter långa lopp så sover jag när jag ska vara vaken och är vaken när jag ska sova. Det tar oftast 2-3 dygn att anpassa dygnsrytmen till det normala igen. Jag gick på kryckor (för att avlasta fötter och ben) och kände mig lite som om jag rullat hatt ett par dagar, men det mest påtagliga var att jag inte orkade stå mer än max 15-20 min i sträck.
En vecka senare gick jag två heldagar på Kolmården och ytterligare några dagar senare sprang jag min första mil. Kortare distanser upp till 10 km klarade jag tydligen bra efter en dryg vecka.
Tre veckor efter fotrally gjorde jag en mara. Ok, det var ett 6-timmarslopp som blev en mara lång. Det gick det bra upp till ca 30 km där det tog tvärstopp. ”Det gör det ju alltid på maror efter 30 km” kanske någon tänker, och visst ligger det något i det, men den här gången kände jag mig direkt sliten och fick bokstavligt talat skitont. Jag gjorde mina 42,2 km innan jag klev av, och jag hade fått ett mått på vad kroppen tålde just då och det var det jag ville veta. Jag ville inte slita mer i onödan eftersom jag hade annat att återhämta mig inför.
Fötterna klarade sig mycket bättre än året innan (då gick jag 48:18) då jag tappade en handfull naglar och känseln på ett par tår (känseln är fortfarande delvis borta). Förvisso tappade jag även i år några smånaglar, men stortårna har klarat sig så här långt. Jag hade dock väldigt stor omsättning på hud och jag hade ständigt ny tunn hud på gång under fötterna. Kroppen hatade tydligen, begripligt nog, min hud under fötterna.
Huden visade sig vara lite väl skör när jag i mitten på augusti tog mig igenom det 246 km långa loppet ”Trans Scania” (tvärs genom Skåne tur och retur) och jag var hyggligt flådd redan efter ca 10 timmar. Jag höll knappt fotrallyfart den gången och tog närmare 50 timmar på mig att fullfölja.
Jag och Niklas Grebäck, vid Haväng under Trans Scania
Niklas
Forssis
Mia
PerOla Axelsson
torillpagang
Fotrallylandslaget 